Is
Under den kalla årstiden är hälften av jordens landyta täckt av snö. Det blir kallare desto högre upp man kommer över havsnivån, därför är de flesta Bergstrakter snötäckta under en längre period. Snögränsen ligger på omkring 1 000m i norra Norrlands ifjällområde. Vid ekvatorn är bergen snötäckta hela året över.
GLACIÄRER
Glaciärer skapas genom att snömassorna i bergstrakter packas
samman i skrevor och dalar och omvandlas sedan till is, det blir då en glaciär, man kan också kalla det en isström.
Ismassan som blir allt tyngre och tjockare börjar sakta "rinna" ner i dalgångarna som istungor och har en hastighet på ungefär 10 meter per år. Glaciären packas på med is högst uppe på hela tiden. Isen minskar genom att den smälter längst ner. På sin väg slipar och nöter isen på underlaget. Glaciärer kan göra fjälltopparna spetsiga genom att gräva sig in i dom. Isens nötning kallas glacialerosion.
Sveriges större glaciärer finns i Sulicelma-, Sarek- och kebnekaisemassiven.
Glaciärer kan även växa till inlandsisar, som täcker större ytor. Jordklotets landyta är till en tiondel täckt av is. Mer än 95% av jordens istäcke utgör de stora inlandsisarna vid polerna- i Antarktis i söder och på Grönland i norr. De enorma ismassorna, 3000-4000 m tjocka, flyttar långsamt på sig mot kusterna till de närmaste haven. Där bryts stora isberg, det kan ockå kallas att isen "kalvar".
samman i skrevor och dalar och omvandlas sedan till is, det blir då en glaciär, man kan också kalla det en isström.
Ismassan som blir allt tyngre och tjockare börjar sakta "rinna" ner i dalgångarna som istungor och har en hastighet på ungefär 10 meter per år. Glaciären packas på med is högst uppe på hela tiden. Isen minskar genom att den smälter längst ner. På sin väg slipar och nöter isen på underlaget. Glaciärer kan göra fjälltopparna spetsiga genom att gräva sig in i dom. Isens nötning kallas glacialerosion.
Sveriges större glaciärer finns i Sulicelma-, Sarek- och kebnekaisemassiven.
Glaciärer kan även växa till inlandsisar, som täcker större ytor. Jordklotets landyta är till en tiondel täckt av is. Mer än 95% av jordens istäcke utgör de stora inlandsisarna vid polerna- i Antarktis i söder och på Grönland i norr. De enorma ismassorna, 3000-4000 m tjocka, flyttar långsamt på sig mot kusterna till de närmaste haven. Där bryts stora isberg, det kan ockå kallas att isen "kalvar".
Isen formar landskapet
Inlandsisar har många gånger helt täckt vårt land. Vi kan se mängder i naturen; landskapet är format till stora delar av isen. När isen bredde ut sig krossade den det fasta berget under sig och förde med sig lösa material, som; grus, sand och jord. När isen med de inbäddade stenarna och gruset repades mot uppstickande berg så kunde ibland bergen slipas ner mot rundhällar. Ibland så kan man se repor kvarlämnade på berg av isen, reporna kallas isräfflor. Isen kunde också ta med sig stora eller mindre delar av berg.
medan den flyttade på sig, de kallas för flyttblock. När isen flyttade sig igenom floddalar eller bergssprickor slipade isen de branta sidorna av berget till runda sidor. Dessa slipade dalar och sprickor kallas för U-dalar.
Isen ändrade på vårt landskap till och med efter den smälte, t.ex. Vår vanligaste jordart är morän. Morän bildas genom att när isen smälter. De lösa materialen som isen hade tagit med sig, täcker nu flera stora delar av vårt land, en blandning av grus, sand, lera och kantiga stenar. Denna osorterade blandning kallas för morän.
Våra långa slingrande rullstensåsar bildades också under avsmältningen. Rullstensåsar skapades genom att isälvar, rann under isen i tunnlar och sedan som vattnet har smält fram ur isen. När vattnet rann i tunnlarna slipades och sorterades stora stenar och grus till rullstenar och rullstensgrus. Allt rullstensgrus och rullstenar sjönk till botten och fyllde tunnlarna. Sedan när isen smälte bort låg alla stenar och grus i långsträckta upphöjningar också kallade rullstensåsar.
medan den flyttade på sig, de kallas för flyttblock. När isen flyttade sig igenom floddalar eller bergssprickor slipade isen de branta sidorna av berget till runda sidor. Dessa slipade dalar och sprickor kallas för U-dalar.
Isen ändrade på vårt landskap till och med efter den smälte, t.ex. Vår vanligaste jordart är morän. Morän bildas genom att när isen smälter. De lösa materialen som isen hade tagit med sig, täcker nu flera stora delar av vårt land, en blandning av grus, sand, lera och kantiga stenar. Denna osorterade blandning kallas för morän.
Våra långa slingrande rullstensåsar bildades också under avsmältningen. Rullstensåsar skapades genom att isälvar, rann under isen i tunnlar och sedan som vattnet har smält fram ur isen. När vattnet rann i tunnlarna slipades och sorterades stora stenar och grus till rullstenar och rullstensgrus. Allt rullstensgrus och rullstenar sjönk till botten och fyllde tunnlarna. Sedan när isen smälte bort låg alla stenar och grus i långsträckta upphöjningar också kallade rullstensåsar.
ny istid?
Den senaste nordliga landisen började för ca 15 000 år sedan smälta och iskanten började dra sig tillbaka. Det behöver inte bli så mycket kallare för att en ny istid ska lägga sig över Skandinavien. Om medeltemperaturen sjunker några grader på sommaren i Skandinaviens, t.ex högre delar så kan det orsaka att snön som fallit under vintern inte hinner smälta under sommaren.
Nordens klimatändringar vet man inte säkert vad som har orsakat och gett Norden flera istider och mellanliggande isfria perioder under de senaste årmiljonerna. Det finns flera olika teorier om varför. Det finns de forskare som tror att det är för den skiftande halten av gaser i atmosfären. Det finns också dom som tror att stoftet från många och stora vulkanuttbrott kan ha hindrat solstrålningen. Förändringar av jordens bana runt om solen verkar vara en väldigt viktig teori. Vad forskare vet säkert är att varma och kalla perioder avlöser varandra som vågor i ett hav. Just nu befinner vi oss i en varm period. Enligt FN:s klimatrapport 2007 anser forskarna att de mängd av koldioxid från förbränning av kol och olja som vi släpper ut, håller på att förvandla jorden till ett växthus. De stora isarna smälter och havsnivån stiger. Men framtiden är fortfarande oklar.
Nordens klimatändringar vet man inte säkert vad som har orsakat och gett Norden flera istider och mellanliggande isfria perioder under de senaste årmiljonerna. Det finns flera olika teorier om varför. Det finns de forskare som tror att det är för den skiftande halten av gaser i atmosfären. Det finns också dom som tror att stoftet från många och stora vulkanuttbrott kan ha hindrat solstrålningen. Förändringar av jordens bana runt om solen verkar vara en väldigt viktig teori. Vad forskare vet säkert är att varma och kalla perioder avlöser varandra som vågor i ett hav. Just nu befinner vi oss i en varm period. Enligt FN:s klimatrapport 2007 anser forskarna att de mängd av koldioxid från förbränning av kol och olja som vi släpper ut, håller på att förvandla jorden till ett växthus. De stora isarna smälter och havsnivån stiger. Men framtiden är fortfarande oklar.